CHOCK! Äventyr i det okända

Som skeptiker och psykologistuderande spenderar jag delar av min fritid med att klaga på mindre vetenskapsorienterade rörelser, paranormalister, religiösa och konspirationsteoretiker. Men det har inte alltid varit så. En gång i tiden var jag ett stort fan av allt övernaturligt, ufologi, kryptozoologi med mera och läste gärna om paranormala fenomen i tidningar och på biblioteket. Det vore därför på sin tid att jag gör upp med Äventyrsspels Chock som jag spenderade mycket tid av min barndom med och tar mig en funderare kring om det har några räddande kvalitéer idag.

Bakgrund
Min introduktion till rollspel kom år 2 i grundskolan, då endast 8 år gammal. En klasskamrat som jag inte hade så bra kontakt med i övrigt hade tagit med sig Mutant till skolan. Jag gjorde en mutant med silverskinn men det blev inte av att vi faktiskt spelade spelet. Första egna boxen blev Drakar och Demoner, jag minns hur jag, van vid Talisman, blev snopen över att lådan bara hitta ett par böcker, inga spelkort. Jag var dock kvickt såld i detta nya sätt att spela spel på. Kort därefter hade jag skaffat Mutant och först mitt tredje spel skulle bli Chock.

På den tiden var Chock lite speciellt för det var det enda rollspelet i nutid. Eller, man kunde åtminstone spela det i nutid. Vi uppskattade spelet och ganska snart letade jag efter det viktigaste tillägget; Nattens Fasor. Denna bok gick dock inte att hitta i Borås så jag fick beställa det. Då jag äntligen fick hem paketet var det större än vad jag förväntat mig. I paketet låg nämligen ett exemplar av de fyra äventyren samt två buntar rollformulär. I ett tillhörande brev stod ”tyvärr utgår CHOCK ur sortimentet” och eftersom jag verkade spela spelet fortfarande så ansåg de att böckerna skulle komma till nytta hos mig.

Av alla rollspel Äventyrsspel tillverkade var CHOCK det första som gick under. Grundboxen kom ut 1985 och sista produkten kom ut 1987, så även sista artikeln i Sinkadus #13. Det var långt senare jag förstod att Chock var en översättning av ett amerikanskt företag (Pacesetter). Mer om det senare.

Världen
Äventyrarna ingår i en hemlig organisation, S.A.V.E. vars grundare fann att det fanns övernaturliga krafter i världen. Den ljusa kraften kallad ”Vägen” kunde användas för deras beskydd, men det fanns också en mörkare kraft som nyttjades av allsköns onda varelser från det okända. Upptakten till så gott som varenda äventyr är att äventyrarna kontaktas av S.A.V.E. och skickas ut på att undersöka dessa onda varelser och ibland förgöra dem.

När jag tittar på de här böckerna idag så fascineras jag som vuxen och bortskämd av sentida rollspel av att Chock egentligen inte hade mycket till värld. Temat är skräckfilmer eller romaner, framförallt från 1900-talet. Över lag är spelet mindre låst än t.ex. Call of Cthulhu (som oftast är bundet till 20-talet och oftast bygger på Lovecrafts mytologi).

S.A.V.E. har en historia som sträcker sig från 1844-1980. Ett utmärkt upplägg är att spela flera expeditioner i olika tider på samma plats (ett upplägg som utnyttjades i äventyret Skräckens Tre Ansikten). För inspiration/teman går det bra med klassiker som Edgar Allan Poe, Bram Stoker och Mary Shelly, 50-60 talets skräckfilmer, George Romeos zombieepidemier och TV-serier som Twilight Zone eller Tales from the Crypt.

System
Chock har ett ovanligt system för Äventyrsspel i att det inte är ett ”slå-under” system. Ens resultat jämförs med motståndarens försvar i en tabell som kunde ge ett resultatet A-E. Detta skulle jämföras med en ”nyckel” som förklarar effekten. Nästan varje färdighet hade en nyckel. Ett bökigt system tycker jag som hatar tabeller och regelbläddring under pågående spel. Jag kan tänka mig att använda New World of Darkness istället. Även om jag växt från White-Wolfs värld (*stoppar undan kajalpennan*) är nya systemet helt enkelt väldigt väloljat.

Chill
Chock är egentligen en översättning av ett spel vars amerikanska utgåva kom ut i två upplagor. Med bredband och låg moralisk fiber har jag naturligtvis tittat närmare på dessa. Första utgåvan gavs ut av Pacesetter 1984-1986 och är versionen som blev svenska Chock. 7 av de 16 produkterna släpptes på svenska (två av dem, Things och Vampires, blev Nattens Fasor på svenska). Bland äventyren vi inte hittar på svenska finns ett med en mumie, ett om varulvar, ett med en otrevlig nöjespark och en specialbok med skräckdrottningen själv: ”Elvira”.

Det första som slår mig är att den svenska utgåvan varvar originalspelets teckningar med nygjorda sådana av Nils Gullikson. Originalets teckningar var faktiskt bra för ett rollspel 1984 (kolla in tidiga Dungeons & Dragons får ni se vad jag menar) men Gullikson är verkligen ett geni och en av mina stora förebilder då jag själv tagit upp pennan.

Inte nödvändigtvis Gullikson men en bild ur Nattens Fasor som fick mig skratta som barn

En udda detalj är omritningen av teckningarna ur Vampires (andra halvan av Nattens Fasor). De är omritade/uppdaterade av Gullikson och ibland bättre än originalet, men originalets teckningar var inte dåliga. Kanske det skett något med copyright där. Nästa sak som slår mig är dock hur snyggt de gjort Nattens Fasor i övrig layout jämförd med originalet. De har blandannat infogat svartvita foton på författarna till artiklarna i vampyrdelen, dessutom har de infogat en ny artikel som passande nog är den ”Nordiska Vampyren” Thormund Halldorasson.

Jämförelse av några vampyrer i Chock och Chill. Vampyrninjan är hämtad från Chill (det är alltså inte Äventyrsspels idé att ha en "vampyrninja") och sist den nordiska vampyren, unik för Chock.

2nd Edition gavs ut av Mayfair 1990-1997, en uppföljare som tar ett rejält kliv åt sidan, systemmässigt, i layout och story. 2nd edition utspelar sig i modern era. Layouten är lik White-Wolf och KULT, Borta är det mörka klassiska temat, ersatt med blodsplatter och teckningar som kanske kan kallas ”modern konst”. Konst är subjektivt och jag föredrar definitivt den gamla stilen. Det kom dock en hel del böcker till 2nd Edition och man påbörjade en längre kampanj om S.A.V.E. i New England i ”Unknown Providence”. Detta projekt gick dock i graven med spelet.

Det finns just nu ett projekt att samla ihop pengar för att göra en tredje revision av OWC men sidan har inte uppdaterats sen 2009 så det är nog rätt kokt. Av utsidan att döma har man fått stämningen rätt den här gången. Frågan är om ett nytt chill kan stå sig mot konkurrensen med Call of Cthulhu. Görs det rätt skulle jag kunna tänka mig att köpa in det, om inte annat så för nostalgin. Nyrelease av ”first edition” av många gamla rollspel har varit på flugan en tid nu, first editions hade ofta en originalitet som senare inte hade.

Chock idag?
Då återstår det bara att lägga handen på hjärtat, har Chock några räddande kvalitéer? Jag skulle sagt att som generic skräckspel fungerar World of Darkness, KULT och Call of Cthulhu bättre. Skall man göra något med Chock tror jag dock att man skall rikta in sig på klassiska skräckromaner eller filmer. Jag tror inte att man behöver ta skräcktemat allt för seriöst, huvudsaken är att ha kul. Chock har dessutom ett detektivtema där mysterier och detektivarbete ofta spelar en stor roll innan monster börjar poppa upp. I äventyret Svarta Tigern i Sinkadus springer man på Sherlock Holmes i egen hög person.

Piruett.se ansåg att Mördarbilen ur Nattens Fasor var det fjärde coolaste monstret i svenska rollspelens historia. Fett!

Det här är ett spel där vampyrer, zombies och varulvar bara är monster och inget annat. Det här är ett spel för klassiska spökhistorier eller mumier. Det här är ett spel för folklore från alla världens hörn. Det här är för expeditioner efter kryptozoolgiska monster som Loch Ness-odjuret eller Yeti. Det här är ett spel där fantasin blir verklighet. I Chock finns ingen förväntan att infoga Lovecrafts mytologi eller KULT’s hellraiser-inspirationer, istället kan man utgå från Bram Stoker’s Dracula, Mary Shelly’s Frankenstein, Nosferatu eller Wolf Man (1941). Även 70/80-talshorror kan funka.

Med det är det dags att lämna Chock och Chill för den här gången och återgå till vardagen. Den verkliga vardagen, där fantasi är fantasi, sånt jag gör på min fritid, där troll, orcher, varulvar, mumier och vampyrer bara finns i sagorna och i rollspelen. Men när jag väl möter dem så skall de ha späk, inte kärlek eller kajalpenna.

/Staffan

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s