Paranoia och Over the Edge – Med galenskapen som huvudidé

Jag är ju den i gänget som tenderar att hamstra udda rollspel, och gärna med en knepig twist. Två sådana rollspel är Paranoia och Over the Edge.

Paranoia

Mycket har skrivits om Paranoia, det är ett gammalt spel som funnits med mycket länge och ändrat skepnad ett antal gånger, havererat och varit nära haverier ett antal gånger. Det man kan säga kännetecknar Paranoia utöver att det är ett galet, humoristiskt spel där man agerar i en värld där en omnipotent dator styr allt, är att det har en tendens att ändra skepnad utifrån samtiden. I början var den allmänna skräcken mutanter och kommunister, nu förefaller det vara terrorister;

While Paranoia XP kept Communists as the big bad scapegoat in spite of the Cold War being long over, the updated edition integrates several 21st century themes into its satire. Troubleshooters carry PDCs (Personal Digital Companion) that are reminiscent of PDAs and smartphones and can try to acquire gear by bidding on CBay (obvious pun on eBay). New threats to Alpha Complex include file sharing, phishing scams, identity theft and WMDs. Consumerism in Alpha Complex has been tooled into its economy and has taken on an element of patriotism, echoing sentiments expressed after 9/11 along similar trends. A mission pack released in 2009 titled War On (Insert Noun) lampoons government initiatives like the War on Drugs and the War on Terror. (Citerat från Wikipedia)

Den sämsta versionen torde nog vara 5th edition, som även den, då spelet på den tiden gavs ut av West End Games, var en spik i företagets kista. 5th edition var centrerat kring popkulturella fenomen och innehöll en massa tokrolig humor, mörkret tonades ned och försäljningen rasade med 90% innan WEG kursade.

Den senaste versionen utgiven av mitt favoritbolag Mongoose Publishing låter en välja setting, men det är underförstått att det är klassisk Paranoia som är default.

Over the Edge

Det står klart för en om man läser igenom spelet att Over the Edge-författarna rör sig i William S Burroughs tankevärld. Det är gott om fenomen som återkommer från hans Tjacket, Svängd och Den nakna lunchen. Gott om drogreferenser och rent generellt kan man säga att Al Amarja, som ön rollspelet utspelar sig på påminner rätt mycket om miljöerna från just filmen Den Nakna lunchen.

Murriga gränder, oerhörd rikedom, slum, knepiga subkulturer, hemliga sällskap och en underlig casbah. Därtill lär väl spelet, som alla spel med humoristiska inslag vara fullt med internskämt. Något som jag personligen kan uppskatta. Men för en trad-spelare som undertecknad är det bara aningen för löskokt, men som sagt; Underbar värld.

/Fredrich

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s